B3

Varför läser vi?

Inledning:
Varför behöver man läsa? Vad tjänar det till? Finns det personer som har bättre lästeknik än andra, eller är det bara talang. Kan man öva upp sin lästeknik?
Jag är inte en sån person som läser så mycket. Jag har svårt att koppla av och njuta av en bok. Det blir mer att jag läser för att alla säger att jag måste. Min syster är däremot en sån person som kan ta upp en bok i alla situationer. Hon blir helt förtrollad och går in i en annan värld och blir helt O-kontaktbar. Jag tänkte här utreda för- och nackdelar med att läsa.

Avhandling:
Egentligen finns det nästan bara fördelar med läsning. Jag har därför tagit reda på vad olika författare tycker att meningen med läsning är. Jag tänkte även undersöka om det finns olika lästekniker och om man kan öva upp sin lästeknik.

Enligt Gunnemo är boktryckarkonsten människans mest revolutionerande uppfinning. I böckerna kan man träffa människor från olika epoker och kulturer. Dom finns alltid, dygnet runt kan man följa deras liv och deras spännande äventyr. Den som upptäck böckernas värld behöver aldrig vara ensam. Han har alltid sällskap. Boken finns alltid till hands och den tröttnar aldrig som en vän kan göra.

På frågan varför läser vi svarar han: För att överhuvud kunna leva. En människa behöver böcker för att utvecklas normalt och om hon inte kan uppfylla sina behov så förtvinar hon. Att inte ha möjligheten att läsa är själslig tortyr och är lika deprimerande som dåliga förhållanden och brist på mat och dryck.

Vad ger det att läsa skönlitteratur? Gunnemo har 10 svar på denna fråga.
Avkopplig
Alla har vi ett avkoppligsbehov, och slå sig ner i en skön fåtölj med en bra bok i handen är ett b ypperligt bra sätt att uträtta detta behov. Man ger då nervsystemet en behövlig vilopaus och man känner sig stark.
Människokännedom
Skönlitteraturen öppnar fönstren mot livet. Den lär oss känna alla möjliga olika människor som vi i normala fall aldrig känner lära känna.
Självkännedom
Den lär oss känna oss själva genom att vi lär känna andra människor. Livet som personen i boken har kan i vissa fall likna ditt eget och du kan känna dig både avslöjade och befriad.
4.

På frågan om det finns olika lästekniker är svaret enligt Gunnemo solklart JA. Som i allt annat så har alla olika bra teknik, som t ex skidåkning, om två personer har samma fysiska förutsättningar så åker den med den bästa tekniken klart snabbast. Precis som i skidåkning så har vissa mer talang än andra, men om man övar blir man bättre oavsett om man har talang eller inte. Alla kan bli bättre, ingen är någonsin fullärd. Det viktigaste när man läser en bok är att man är intresserad och vaken. Det ger ingenting att halvsovande ögna igenom en bok. Under tiden när man läser ska man lite titt som tätt stanna upp ett litet tag och ställa fyra frågor till sig själv.
Vad har sagts? Vad är det egentligen som har hänt?
Vilka personer har jag mött?
Vad är utmärkande för miljön?
Sedan bör man också fråga sig själv: Hur har det sagts? Alltså hur är språket, bilderna, dispositionen.

Nu finns det två viktiga frågor kvar, först: Är det sant? Då ska man göra klart för sig om det är logiskt möjligt och för att komma fram till det krävs det att man använder sin kritiska omdömesförmåga.
Till sist: Vad innebär det? Om man läst en bok och inte kan svara på denna fråga är det något fel på antingen läsaren eller boken menar Gunnemo.

Vad finns det för olika läsesätt?
Det finns tre olika läsesätt:
Det första läsesättet är för de omogna läsarna gör vilket innebär att man vill ha spänning hela tiden. Märker inte om det är möjligt och psykologiskt motiverat, den kommen inte ihåg vare sig författaren eller boktiteln.
Det andra sättet är för de läsare som gillar att läsa böcker där det mesta går ut på om Doris och Gösta får varandra i slutet eller inte. De gillar inte onödiga samtal eller utredningar som bromsar upp farten. Det enda som är intressant är kärlekshistoriens yttre förlopp.
Det tredje och sista läsesättet är för det lite mer mogna läsarna. De som är mer intresserad av mänskligt själsliv för att uppfatta spänningen. Då är inte frågan om Doris och Gösta får varandra utan hur Doris och Gösta får varandra. Där är det insidan och själslivet som är det viktigaste.


Diskussion
Finns det bra och dålig läsning? Vad är i så fall bra respektive dålig läsning?
Ja, det finns bra och dålig läsning. Exempel på dålig läsning är när man läser så fort att man inte hinner uppfatta vad som händer och då inte kunna svara på de frågor som jag nämnt ovan. Då fyller inte läsningen någon större funktion. Ett annat exempel på dålig läsning är när man halvsovande ögnar igenom en bok. Då missar man troligtvis någon viktig sak och förstår bara halva handlingen. Ett tredje exempel är när man läser en bok som man tycker är helt ointressant. Läsa ska man göra för att njuta och koppla av inte plåga sig igenom någon dålig smörja.

Exempel på bra läsning är när man är vaken och intresserad av boken och hela tiden kan svara på de ovannämnda frågorna. Man ska analysera och fundera på hur allt sker och helst läsa mellan raderna. Det är bättre att läsa samma bok tre gånger än att läsa treolika böcker en gång var.


Avslutning
Så, vad har jag nu kommit fram till. Först kan jag nog säga att jag är en omogen lärare som inte har någon vidare lästeknik och behöver öva upp den väldigt mycket. Jag har fått bra tips på hur jag ska öva och vad jag ska tänka på när jag läser. Bästa sättet att öva är att läsa mycket och då och då stanna upp och tänka över svaren på de nu välkända frågorna:
Vad har sagts?
Vilka personer har jag mött?
Vad är utmärkande för miljön?
Hur har det sagts?
Vad innebär det?
Sedan ska jag läsa böcker jag är intresserad av och inte läsa halvsovande utan vara vaken och uppmärksam.