B6

En god människa. Vad innebär det att vara en god människa? Vad tjänar godhet till? Finns det människor som är helt och hållet goda? Kan man vara för god? Det här är frågor som de flesta har funderat över men inte så många kan kanske ge ett bra svar. Jag ska här försöka komma fram till svaren på några av frågorna i alla fall. I Nick Hornbys roman ”En god människa” som handlar om en familj London anser mamman att hon är en god människa eftersom hon är läkare och hjälper andra hela dagarna. Men hon anser att hennes man gått för långt när han ger bort allt han har i sin plånbok till hemlösa på gatan. Mannen gav sedan bort en av barnens två datorer till kvinnojouren för han hade läst i tidningen att de inte hade någon dator alls till sina barn. Till en början blev både barnen och mamman väldigt upprörda och tyckte att han gjort fel. Men efter ett tag så började ena barnet mer och mer förstå pappans argument och tyckte att han gjorde rätt. Och efter ytterligare en tid så har inte barnen en tanke på att de behöver var sin dator. Då är frågan vem är egentligen den goda människan av de här två? Det är klart att mamman som hjälper sina patienter gör en god gärning, men är det samma ska som att vara en god människa? Att hjälpa de sjuka är ju hennes jobb, hon gör det mer av plikt än av ren godhet och hjälpsamhet. Hon har i och för sig valt att jobba som läkare, men alla som har ett jobb hjälper ju andra på något sett, men de jobbar oftast inte för att hjälpa andra utan för att tjäna pengar för att överleva. Mannen däremot som skänker pengar till de hemlösa av ren godhet, gör ju någonting som han inte alls måste. Hon tycker att det är för mycket, men man kan ju undra vad pengarna skulle ha gått till om han inte skänkt bort de. Ett nytt dataspel till barnen, en ny kavaj, eller en liten del av en resa till Kreta för att sola och bada kanske. I och för sig vet man inte vad de använder pengarna till, men han har i alla fall gett de en chans att förbättra sitt liv lite. Man kan undra var de gör mest nytta. Sedan när han tar en av barnens datorer som de fått i julklapp och skänker den till kvinnojouren kan man fråga sig om det var en god gärning mot sina barn. Det är klart att det var en god gärning mot kvinnojouren, men jag kan tycka att han nästan är lite för god, om man kan vara det. Det visade sig sedan att barnen inte behövde var sin dator och att det kanske var en jätte god gärning ändå. Han fick då också barnen att se på livet från en lite annan vinkel att man inte behöver ha allt, man kan klara sig ändå. Ett exempel på vad många skulle säga vara en god människa är Moder Teresa. Men alla kanske inte riktigt vet varför. Hon var född 1910 i Makedonien och hette Agnes Gouxha Bojaxhiu. När hon var arton år valde hon att bli nunna och tog då namnet Syster Teresa efter helgonet Theresa of Lisieux. Lite senare kom hon till Calcutta som katolsk flickskolelärare. 1946 under en längre resa till Darjeeling fick hon en uppenbarelse som skulle komma att bli avgörande i hennes liv. ” I realized that I had the call to take care of the sick and the dying, the hungry, the naked, the homeless – to be God’s Love in action to the poorest. That was the beginning of the Missionaries of Charity”, berättade hon. Efter två år börjar hon sitt arbete i slummen och efter ytterligare några år får hon tillåtelse av myndigheterna att använda ett nedlagt tempel för att ta hand om gamla och sjuka. Hon och hennes medarbetare hämtade döende människor från gatan för att vårda dem under sina sista dagar i livet. Moder Teresa belv 2003 saligförklarad av påven Johannes Paulus II och fick nobels fredspris 1979. Nu börjar vi närma oss en riktigt god människa. Hon tar visserligen hand om människor liksom mamman i Nick Hornbys roman, men Moder Teresa gör det helt frivilligt och får inga pengar för det. Men å andra sidan fick hon en uppenbarelse från Gud och då kanske känner sig tvingad att göra det. Nu har jag bara tagit upp den goda sidan hos de här människorna och sagt att de är goda människor för de goda insatser de gjort. Jag tror inte att en människa kan vara endast god och bara göra goda saker. Vad är nu goda saker för något? Jo, vad de flesta anser vara gott är lika med osjälviskt, oegoistiskt. Att man offrar sig själv för andra. Vissa offrar sig mer än andra. Vi tar först mamman i ”En god människa” så offrar hon inte alls särskilt mycket för att bota hennes patienter. Om vi sedan jämför med pappan som först skänker pengar ur egen ficka till hemlösa och sedan ger bort en av barnens datorer så offrar han ju pengar som han kunde ha gjort något roligt för själv och datorn var i och för sig inte hans men det var ändå en uppoffring. Visst var det en mycket god insats och just då skulle man nog kunna kalla honom en god människa, men det går nog ingen nöd på honom, han har pengar så det räcker och blir över ändå. Frågan är om han gjort samma sak om han bara hade lite pengar och själv skulle få det ganska svårt och verkligen offra sig själv. Det är vad jag skulle kalla en riktigt god människa. Men en människa som kan offra allt kanske till och med sitt liv för en annan utan att själv tjäna någonting på det tror jag inte att man kan finna. Okej, då ska vi se vad jag har kommit fram till. En riktigt god människa är en som är helt osjälvisk och kan offra vad som helst för en annan person eller för den del ett djur. Och sådana människor är väldigt, väldigt ovanliga om de ens finns. Men det finns människor som gör väldig goda gärningar för allt möjligt. Hur mycket goda gärningar man än gör så finns det alltid en gräns där egot och överlevnadsinstinkten tar över. Alla gör goda gärningar, men vissa gör fler än andra.